Ett utdrag från boken All about love av Bell hooks:
”Patriarchal masculinity requires of boys and men not only that they see themselves as more powerful and superior to women but that they do whatever it takes to maintain their controlling position. […] A commonly accepted assumption in a patriarchal culture is that love can be present in a situation where one group or individual dominates another. Many people believe men can dominate women and children yet still be loving. Psychoanalyst Carl Jung insightfully emphasized the truism that “where the will to power is paramount love will be lacking.” Talk to any group of women about their relationships with men, no matter their race or class, and you will hear stories about the will to power, about the way men use lying, and that includes withholding information, as a way to control and subordinate.”
Jung-citatet som Bell hooks använder är från essän ”On the psychology of the unconscious”. Jung skriver i detta sammanhang:
”Logically, the opposite of love is hate, and of Eros, Phobos (fear); but psychologically it is the will to power. Where love reigns, there is no will to power; and where the will to power is paramount, love is lacking. The one is but the shadow of the other: the man who adopts the standpoint of Eros finds his compensatory opposite in the will to power, and that of the man who puts the accent on power is Eros. Seen from the one-sided point of view of the conscious attitude, the shadow is an inferior component of the personality and is consequently repressed through intensive resistance. But the repressed content must be made conscious so as to produce a tension of opposites, without which no forward movement is possible.”
Jag tycker att det är intressant att de båda använder samma citat, men samtidigt så resonerar de om det från helt olika infallsvinklar.
Jung skriver visserligen att strävan efter makt exkluderar kärlek, men direkt i nästa mening vänder han på perspektivet genom att tillägga att det ena bär med sig skuggan av det andra. Jungs resonemang handlar här inte heller om att idealisera kärleken framför makten. Han betonar istället vikten av att medvetandegöra den motsats som hamnat i skuggan och därigenom upprätthålla en spänning mellan motsatserna. Det som vi inte låter få plats i vårt medvetande tar istället plats i det omedvetna. Om vi försöker att bara välja kärleken och undertrycka strävan efter makt, finns risken att maktbegäret kommer tillbaka och så att säga ”biter oss i svansen”.
De två olika utdragen kan också ses som en kontrast mellan att å ena sidan vilja adressera det som är orättvist, å andra sidan söka förståelse. Bell hooks är här tydlig med att beskriva en maktordning som inte är rättvis, medan Jung snarare försöker förstå den inre psykologiska dynamiken mellan kärlek och makt.
Samtidigt behöver dessa perspektiv inte stå i motsättning till varandra. Om det redan finns en obalans kan det vara motiverat att särskilt lyfta fram den underordnade sidan för att åstadkomma större jämvikt. Bell hooks riktar uppmärksamheten mot en faktisk obalans i maktförhållandet mellan män och kvinnor, medan Jung påminner om att konflikten också behöver sökas inom oss själva. Att försöka förändra en yttre maktordning behöver inte utesluta en kritisk blick på den egna skuggan. Tvärtom tror jag att den yttre kritiken kan bli både mer precis och mer effektiv när den också rymmer ett självkritiskt perspektiv.
Vidare läsning:
bell hooks – All about love: New Visions (bokrecension)
Essä: Varför läsa C. G. Jung på 2000-talet?
