Äldre patienters delaktighet i sjukhusvård

Examensarbete inom Specialistutbildning för sjuksköterskor inom Vård av äldre.

Sammanfattning

Bakgrund: På senare tid har det skett ett skifte i sjukvården från en mer paternalistisk syn där patienten förväntades ha en passiv roll, till en hållning där patienten förväntas ha en mer aktiv roll och få ökat medbestämmande. Det finns däremot forskning som tyder på att det saknas strategier för hur äldre personer ska göras mer delaktiga i vården, och ett viktigt steg för att kunna skapa förutsättningar för detta är då att undersöka de äldres egna upplevelser om delaktighet. Syfte: Att undersöka äldres upplevelser av delaktighet i sjukhusvård. Metod: En metasyntes gjordes utifrån 10 kvalitativa originalstudier. Resultat: Tre teman identifierades; De äldres preferenser kring delaktighet, de äldres upplevelser av hinder till delaktighet samt de äldres tillvägagångssätt och strategier för delaktighet. Slutsats: De äldre vill ofta vara delaktiga i vården, med betoning på att de vill få information och att det finns någon som lyssnar till vad de själva har att säga. Hinder till delaktighet upplevdes av de äldre vara det egna nedsatta hälsotillståndet, och att vårdpersonal inte bjöd in dem till delaktighet. De äldre såg ofta delaktighet som ett ömsesidigt samspel med andra.

Nyckelord: äldre, sjukhusvård, patientdelaktighet, patientinflytande, personcentrerad vård

 

Länk till hela arbetet Äldre patienters delaktighet i sjukhusvård – fulltext

Länk till en powerpoint-presentation av arbetet + allmänt om patientdelaktighet och personcentrerad vård Äldre patienters delaktighet i sjukhusvård

(planerar att lägga upp muntlig presentation vid senare tillfälle)

Posted in 1. Senaste inlägg (alla kategorier), 3. Studier | Leave a comment

Bridge Over Troubled Water

Inatt drömde jag att jag var på en släktträff. Mitt i allt kom jag på att jag ville ha frågesport, eller kalla det att berätta en gåta. Så jag berättade om att i staden där vi är uppväxta finns det två statyer tillägnade Simon & Garfunkel-låtar. Vilken den första statyn var förstod jag skulle bli lätt att gissa. Jag berättade om en staty utanför bibliotekets huvudentré, som stod upphöjd, som solen ofta glänste på så det blänkte. Flera fattade snabbt vad det handlade om och ropade nästan i mun på varandra rätt svar.

Sen skulle jag berätta om den andra statyn. I ett ögonblick slog det mig att det var ju inte bara två statyer tillägnade låtar, utan betydligt fler än så placerade på olika ställen. Men det var just en särskild som jag ville beskriva. Den stod i så tydlig kontrast till statyn utanför biblioteket. Jag beskrev en staty som inte alls stod i solen, som var på en plats där folk inte brukade passera, en staty som hade stundom blivit bortglömd och dåligt vårdad (ni vet kanske hur det kan se ut när en staty börjar korrodera). Det var som upplagt för att bygga upp en dramaturgisk spänning, och jag kände att jag hade lyckats få publiken med mig. Kanske till och med för bra, för jag förstod att detta var på väg att bli en mörk historia. Vad har man för rätt att berätta något obehagligt? Och en del av det hela var att jag inte visste själv hur det skulle sluta. Jag visste själv ännu inte svaret på frågan.

En partner till någon i familjen kommenterade med skepsis om min tveksamhet att jag ju annars brukar veta, men att jag här såg osäker ut. Ett syskonbarn insisterade då på att jag visste denna gång också. Vad det var för plats jag hade beskrivit kunde jag komma på ganska snabbt. Ett litet område i utkanten av gården där jag växte upp som barn, vid en jordkällare bakom uthuset, under ett stort träd där gräset aldrig klipptes, nära en skogsdunge i anslutning till den stora skogen. Men jag visste då inte direkt vad det här var för låt.

När jag vaknade på morgonen försökte jag få rätsida på saken. Allt är ju inte så logiskt med drömmar. Med viss förenkling skulle kunna uttryckas så här: Vilken var låten utanför biblioteket? Bridge Over Troubled Water. Vilken var låten bakom uthuset? Bridge Over Troubled Water. Det stämde också överens med något annat som jag kom att tänka på. Vilken låt spelades på min mammas bröllop? Bridge Over Troubled Water. Vilken låt spelades på min mammas begravning? Bridge Over Troubled Water.

Posted in 1. Senaste inlägg (alla kategorier), 2. Betraktelser | Leave a comment

Disträ

Jag hade bråttom. I stressen höll jag på gå in i en annan person. Jag fick hejda mig, bromsa in. Men det var försent. Han gick inte åt sidan. Han stannade till, lutade sig framåt och tryckte mig undan minst en meter. Sen sa han nåt i stil med ”excuse me, I’m sorry”. Jag visste inte hur jag skulle reagera, vad jag skulle svara. Det stod ganska klart för mig att han var sarkastisk. Det var inte så att han hade bara råkat preja mig. Jag tittade undrande på honom, kommer inte ihåg om jag mumlade nåt till svar.

Det var för min systers skull som jag hade skyndat mig. Jag tänkte att hon kanske skulle bli ledsen om jag kom försent till vår träff, och jag ville inte att hon skulle bli ledsen. Men också var det ju ganska löjligt. Vi skulle på bion halv och hon hade föreslagit att vi skulle ses kvart över utanför. Men redan när hon föreslog att vi skulle ses kvart över var det försent för mig att kunna hinna till dess. Det fanns inget tidigare tåg som jag kunde ta. Genom att stressa kanske jag skulle hinna till 17 över istället för 19 över. Nej, jag behövde inte stressa. Men den där killen hade inte behövt vara sarkastisk heller.

Filmen var sorglig och gjorde mig tårögd. Jag fick frågan vad jag tyckte om filmen. Jag förmådde inte säga något vettigt. Visst tyckte jag saker, en del positivt en del negativt, men jag kom inte på nåt av det när jag fick frågan. När det var slut fick vi gå ut genom en dörr och hamnade på en utomhuspassage. Under fötterna var det galler som man kunde se igenom till marken som låg ungefär 10 meter därunder. Systerdottern som också följt med berättade att hennes syster är höjdrädd, men att hon själv inte är det. Jag frågade, ‘men om man tittar ner genom gallret här – kan det inte vara lite läskigt då?’ Jag tyckte själv inte att det var läskigt. Men så började jag tänka, om denna ställning är dåligt fastsatt? Kan den lossna när vi går här? Då är det långt ner till marken… Jag blev plötsligt vimmelkantig. Det var skönt när vi nådde en dörr tillbaka in i byggnaden. Fortfarande efter att jag kom in kändes det som att marken gungade.

En cykeltur på vägen hem såg jag fram emot. Jag var i Kista och skulle till Knivsta,. Ingen jättelång sträcka. Alltid fanns alternativet att stanna efter vägen och hoppa på pendeltåget med cykeln. Jag tittade en stund på kartan i mobilen, men kände mer för att improvisera min väg fram. Jag hade ju tågspåret att lokalisera mig efter. Det funkade i alla fall på ett ungefär. Vid ett par tillfällen hamnade jag i återvändsgränder och blev tvungen att backa en bit. När jag svängde förbi en parkeringsplats såg jag en grön skylt med texten ”Sverigeleden”. Tänka sig, kan jag följa dessa skyltar kommer jag till slut till dit jag ska, då Sverigeleden har en nordgående riktning. Det hindrade mig dock inte från att tio minuter senare hamna i en ny återvändsgränd. Jag såg inget bättre alternativ än att lyfta min cykel över ett staket och därefter korsa ett dike till en ganska hårt trafikerad bilväg. What’s a poor boy gonna do.

Snart kom jag i alla fall på bättre vägar. Det var trevligt att se nya miljöer. Fick mig att tänka på dikten ”Jeg ser” av norske poeten Sigbjörn Obstfelder. Jag hade som mål att ta mig till Upplands Väsby. Vid stationen där finns ett trevligt thaimat-ställe som jag ätit på en gång förut. Och ganska snart var jag också framme i staden. När jag parkerade cykeln hörde jag live-musik från den intilliggande puben. En trubadur som spelade och sjöng Whisky in the jar. Inget särskilt speciellt men ändå stämningsfullt tyckte jag. Jag kände lockelsen att gå dit och sätta mig där. Men jag var orolig för att bli uttittad av alla lokalbor. Det verkade vara ett ställe för just lokalbor. Även på thai-restaurangen verkade det förresten också vara lokala gäng som hängde. Vid ingången stod en medelålders man med en t-shirt med trycket “SPERMA – urkraften till allt liv”. Det påminde mig: just det, det är fredagskväll. Inte förvånande att se många personer i rörelse. På thai-restaurangen fanns det i alla fall thailändare i personalen som pratade thailändska med varandra, och det var på sätt och vis skönt för mig, för då behövde jag inte känna mig ensam om att vara främling. Jag beställde en lättöl, och en maträtt med stekt ris, som båda smakade utsökt.

Därefter hände inga större galenskaper. Visst jag råkade rulla upp min cykel på fel perrong när jag skulle ta tåget hem, men det må väl vara ursäktat, för inte var det så lätt att veta att stationen i Upplands Väsby skulle ha mer än en perrong. Men ja, på hela taget får jag medge det var en rörig dag. Att jag kan vara bortkommen och tankspridd är ingen nyhet, men denna dag var värre än det normala. Jag tror det har sin rot i problem jag inte tagit itu med, som jag tänkt att jag ska ta itu med.

Posted in 1. Senaste inlägg (alla kategorier), 2. Betraktelser | Leave a comment

Kvinnligt och manligt i musikrörelsens protestsånger 1965-1975

Inledning

Johan Svedjedal har daterat ett protestlitteraturens årtionde mellan 1965-1975. Det var ett årtionde då stora vänsterpolitiska proteströrelser mobiliserades. Under slutet av 1960-talet expanderade utbildningssektorn kraftigt, vilket utgjorde en grund till att den ”nya medelklassen” kunde växa fram, där det fanns ungdomar med intellektuellt och kulturellt kapital som ville skapa förändring i samhället. Bland yttre faktorer som lade grund för proteströrelsen hör också den våg av radikala studentrörelser som spred sig över västvärlden i slutet av 1960-talet (till exempel 1968 i Frankrike), och missnöje mot USA:s krigföring i Vietnam under slutet av 1960-talet.

Den delen av protestlitteraturen som fick störst genomslagskraft var den som ackompanjerades till musik. Skönlitteraturen var på nedåtgående under denna period, och för att få uppmärksamhet och kunna påverka var det många textskrivare som vände sig till musiken. Tidens genre var proggmusiken. Bland de mest kända band/grupper från denna period hör till exempel Blå Tåget, Nationalteatern, Nynningen och representanter från Grupp 8. Alla dessa grupper sjöng sånger som uttryckte protest och kritik mot samhällssystemet. Under 1970-talet var den svenska proggmusikrörelsen som störst. En kulmination var musikföreställningen “Tältprojektet”. Under fem månader 1977 spelades 96 föreställningar för sammanlagt 100.000 åskådare. Huvudnummer under Tältprojektet var några av de mest kända proggbanden, däribland Nationalteatern och Nynningen.

Enligt Johan Svedjedal går det notera skillnader mellan kvinnligt och manligt i protestlitteraturen under denna perioden. Han skriver; ”Mitt intryck är […] att kvinnliga författare var mindre benägna än männen att ifrågasätta den liberala demokratin, även om de kunde vara minst lika kritiska till kapitalismen och ofta mer kritiska än männen till brister i jämlikhet och jämställdhet.” Dessutom påpekar han att ”kvinnor insåg värdet av att använda parlamentariska metoder för att främja jämställdheten – samtidigt som de hade större skäl att försvara en rösträtt som de bara haft i fyra eller fem decennier”.

Själv har jag, till skillnad från Svedjedal, inte levt under denna period, och mina kunskaper om proteströrelsen är begränsade. Men utifrån det jag sett och hört i form av protestsånger från denna period, var mitt spontana intryck då jag först läste Svedjedals beskrivning om skillnader mellan kvinnligt och manligt är något missvisande eller åtminstone inte uttömmande förklarat. Jag tror att det också finns andra sätt att beskriva skillnader mellan kvinnligt och manligt i protestsångerna, och det är något jag ska undersöka i detta arbete. Jag kommer diskutera tre sånger skrivna och framförda av män, och tre sånger skrivna och framförda av kvinnor, och analysera likheter och skillnader som kan noteras. De sånger jag valt att titta närmare på är Blå Tågets ”Den ena handen vet vad den andra gör”, Nynningens ”Ingenting sker mekaniskt”, Kjell Höglunds ”Häxprocess”, Suzanne Ostens ”Ellen sa nej”, Sonja Åkessons ”Ska bli sjuksyster jag, tralalala” och kampsången ”Vi är många” där sångtext är skriven av Wera Stürmer. Alla dessa sånger är skrivna under åren 1969-1974.

PDF-Länk till hela uppsatsen:

Kvinnligt och manligt i protestmusikrörelsen 1965-1975

Posted in 1. Senaste inlägg (alla kategorier), 3. Studier | Leave a comment

Gyllenborgs “Swenska sprätthöken” (1737) och Benedictssons “I telefon” (1887)

Kompletteringsuppgift för missat seminarium om skandinavisk dramatik

“Din uppgift blir att skriva 2-3 sidor där du 1) utnyttjar dramatemats kurslitteratur för att sätta in Carl Gyllenborgs Swenska Sprätthöken (1737) och Victoria Benedictssons I telefon (1887) i deras teaterhistoriska kontext, 2) tar upp ett par olika språkdragvur de nämnda dramerna som kan kasta ljus över samtidsspråket, personteckningen eller något annat intressant.”

Fulltext i pdf:
Gyllenborgs sprätthöken och Benedictssons I telefon

Posted in 1. Senaste inlägg (alla kategorier), 3. Studier | Leave a comment

Sju sånger som förändrat min värld

Inlägg postat på Facebook 12 januari 2016

Då jag med nyfikenhet läst andra posta dessa listor på Facebook tänkte jag det kunde vara intressant att göra en egen lista. Här har jag valt ut 7 låtar som berört mig under olika perioder i livet. Jag har inte blivit utmanad av någon annan att skriva denna lista och jag har inte för avsikt att utmana andra heller, men om någon som läser detta känner för att skriva en egen lista är ni förstås välkomna!

1. Se bastasse una canzone – Eros Ramazzotti. https://www.youtube.com/watch?v=C6dpQWnRII0
Vi hade ett kassettband hemma med Eros Ramazzotti som jag lyssnade mycket på då jag var omkring 7-8 år (början av 90-talet). Jag har alltid haft en dragning till sentimental och romantisk musik, och då passar det utmärkt att inleda den här listan med Ramazzotti tänker jag! Speciellt fastnade jag för en låt där orden ”kitto-katto-kellike” (dedicato a tutti quelli che) upprepades. Med hjälp av internet har jag på senare tid kommit underfund om dess riktiga låttitel.

2. One of us – Joan Osborne. https://www.youtube.com/watch?v=nPFnHdJ0dl0
Joan Osborne var kanske min första pop-idol. Jag fastnade för sången One of us när den spelades på radion. Osbornes skiva ”Relish” där denna låt ingår blev sen en av de första skivorna jag köpte. Jag spelade Osborne (visserligen en annan låt från skivan, eftersom jag lät min kompis spela One of us) när vi hade tävling om bästa låt någon gång i mellanstadiet. Jag/vi vann inte då det blev röstning, men vad gjorde väl det… Ett självklart val att ha med denna låt på min lista!

3. Seasons in the sun – Terry Jacks. http://www.youtube.com/watch?v=-tPcc1ftj8E
En sorglig och sentimental låt, som jag nog lyssnade som mest på då jag gick på högstadiet.

4. Substitute – The Who. http://www.youtube.com/watch?v=eswQl-hcvU0
Minns en bussresa upp till Umeå, vintern 2001-2002, då jag lyssnade på en cd-skiva med The Who och blev helt tagen. Det här var det nya soundet, eller inte det nya, men det nygamla soundet, som på något konstigt vis kändes helt rätt. Innan hade jag också lyssnat på 60-tals musik, men då hade jag inte fattat att det kunde vara coolt! Jag hade för första gången börjat umgås med personer som brydde sig om att ha en stil (som såklart inte bara handlade om musik utan också om sätt att bete sig, klä sig osv). Det var den alternativa musikstilen, alternativ pop, rock och punk, som hämtade inspiration främst från 60-talet. Senare skulle man börja kallas ”indie” om man hade denna stilen, men än så länge användes bara ordet ”alternativ(e)”, om detta nya spännande.

5. You Will. You? Will. You? Will. You? Will – Bright Eyes. http://www.youtube.com/watch?v=H_gMOWLBe1s
2003-2004 började begreppet ”indie” bli mer etablerat (åtminstone i kretsar jag rörde mig i), och Bright Eyes med dess frontfigur Conor Oberst blev mitt självklara favoritband på indie-scenen. Jag upptäckte bandet på egen hand, och jag kände ingen annan som hade det som favoritband, vilket kan ha bidragit till att det blev mer speciellt för mig. Svårt att välja någon enskild låt som favorit. You Will är en ganska typisk Bright Eyes-låt, lite barnslig, kaxig, och okonventionell på sitt sätt. Det är enkel och avskalad vers utan refräng, sen efter några verser kommer plötsligt ett stick med tempohöjning och jämmerskrik, därefter avslutas låten abrupt.

6. So long Marianne – Leonard Cohen. http://www.youtube.com/watch?v=cZI6EdnvH-8
Jag fastnade först för Cohen då jag märkte att det var låtar jag kunde lära mig sjunga och spela någorlunda på gitarr. Jag ville gärna spela Bright Eyes, men Obersts dramatiska känsloyttringar stämde inte helt överens med mig. Då passade Cohens mer lugna, filosofiska låtar i 6/8-takt bättre. Stämningen kändes rätt för att spela Cohens låtar sommarkvällar i Frankrike 2008, i lugnet före stormen. So long Marianne är en av Cohens gladare låtar. Jag improviserade ny låttext så att den skulle passa bättre överens för mig och tjejen jag sjöng för.

7. Östersund – Christina Kjellson. http://www.youtube.com/watch?v=gJdmkML9Z1U
En natt hade jag en dröm där jag i plötsligt utbrott sa ”Jag kommer inte lämna Skandinavien på flera år!”. Sen dess har det gått några år, och jag har fortfarande inte satt min fot utanför Skandinaviens gränser.
Kjellson sjunger i denna låt att hon hellre stannar i Östersund än åker iväg på semester någon annan stans. Jag upptäckte först låten i en Spotify-lista dedikerat den svenska nationaldagen som postats i mitt kompisflöde på Facebook, och låten berörde mig direkt. Men det är inte utan viss ironi. När Kjellson skrev låten hade hon flyttat bort från Jämtland/Östersund till en storstad, och jag har också flyttat bort från Östersund till en annan storstadsregion. Kanske är Östersund-nostalgin bäst på lagom avstånd? Jag vet inte.

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Sociala medier, politiskt deltagande och engagemang

Kommentar:
En av examinationsuppgifterna i kursen “Digitala och sociala medier 7,5 HP, HT 2015” som jag läste på distans via Umeå universitet.

Beskrivning:
Texten innefattar en analys den debattartikel som delades mest på sociala medier under 2014, med utgångspunkt i Anders Mildners teori om internetlogiken. Den svenska artikel som delades mest under 2014 har rubriken ”Fy fan för er som ser på när det går åt helvete” skriven av Alex Schulman, och publicerades 21 september. Vid årsslutet 2014 hade den sammanlagt 155319 delningar på Facebook och Twitter

PDF till fulltext:
Deluppgift 3 – Sociala medier, politiskt deltagande och engagemang

Se även:
Digitala medier, kompetenser i förändring: Nyheter på nätet som en new literacy

Posted in 1. Senaste inlägg (alla kategorier), 3. Studier | Leave a comment

Digitala medier – möjligheter och risker

Kommentar:
En av examinationsuppgifterna i kursen “Digitala och sociala medier 7,5 HP, HT 2015” som jag läste på distans via Umeå universitet.

PDF till fulltext:
Uppgift 4 – digitala medier, möjligheter och risker

Posted in 1. Senaste inlägg (alla kategorier), 3. Studier | Leave a comment

Pierre Bourdieus utbildningssociologi hemtentamen

Kommentar:

Jag har intresserat mig en hel del för Bourdieus tänkande, ändå var det nytt och ovant för mig att läsa en Bourdieu-kurs på universitetet. Kan ha och göra med att jag inte är helt bekväm med det “sociologiska”/”socialvetenskapliga” perspektiv som tillämpas. Jag försökte iaf, och tycker resultatet åtminstone blev någorlunda. Se mina svar på tentamen i länk till pdf-fil nedan.


Hemtentamen frågeställningar:

1. Kursen har spänt över större delen av Bourdieus utbildningssociologiska författarskap, från The Inheritors till The State Nobility. Beskriv dels minst två bärande tankar eller perspektiv som återkommer i de två verken, dels minst två avseenden i vilka en utveckling skett. Ca 300-600 ord.

2. Två helt grundläggande begrepp hos Bourdieu är symboliskt kapital och dess underformer samt habitus. Förklara begreppens innebörd och ge exempel på hur Bourdieu tillämpar dem i sina utbildningssociologiska studier. Ca 500-800 ord.

3. Med upptäckten av korrespondensanalysen tyckte sig Bourdieu ha funnit en metod som svarade mot hans relationella sätt att tänka sociologiskt. Förklara vad detta relationella perspektiv går ut på och ge exempel från några av hans utbildningssociologiska verk från Les héritiers och framåt. Ca 300-600 ord.

4. En central motsättning inom samhällsvetenskaperna är den mellan vad som kan kallas ett objektivistiskt perspektiv och subjektivistiskt sådant. Det förra utgår från att det finns en social verklighet som existerar oberoende av människans medvetande och som samhällsvetenskapen kan veta något om, medan de senare hävdar att samhällsvetenskapens förklaringar måste ge utrymme åt individers (subjektets, medvetandets) motiv, uppfattningar och sätt att ”konstruera” världen på. Diskutera frågan hur denna motsatsställning behandlas i Bourdieus utbildningssociologi, både teoretiskt eller begreppsligt och empiriskt i hans utbildningssociologiska författarskap. Svaret bör åtminstone till någon del bygga på Méditations pascaliennes. Ca 500-800 ord.

5. Fältbegreppet blir fullt synligt i Bourdieus utbildningssociologiska författarskap i och med Homo academicus. I La noblesse d’état blir begreppet ett centralt redskap i Bourdieus analys av relationerna mellan, å ena sidan, fältet av elitutbildningar och, å den andra, det Bourdieu kallar maktens fält. Förklara hur. Ca 200-400 ord.

Läs mina svar här:
Pierre Bourdieus utbildningssociologi hemtentamen

Posted in 1. Senaste inlägg (alla kategorier), 3. Studier | Leave a comment

Kinesisk litteraturhistoria: Lu Xuns “Medicine” och Lao Shes “An Old and Established Name”

Frågeställning

Vad finns det för likheter och skillnader mellan Lu Xuns novell Medicine (1918) och Lao Shes novell An Old and Established Name (1936) i förhållande till den traditionella kinesiska kulturen?

Länkar till arbetet

Uppsats i PDF-format: PM Lu Xuns Medicine och Lao Shes An Old and Established Name
(Powerpoint) Presentation: Presentation kinesisk litteratur-PM
Muntlig redovisning: Muntlig presentation kinesisk litteratur-PM

Posted in 1. Senaste inlägg (alla kategorier), 3. Studier, 4. Litteratur | Leave a comment