Inatt drömde jag att jag gled ner för en flod på en stock. Ute i floden stötte jag på en hund som klamrade upp på stocken. Efter en stund lyckades vi ta oss in emot land. I samband med att vi klev i land gjorde jag något dumt mot hunden, vet inte riktigt vad, kanske försökte jag hålla fast eller koppla den…men det resulterade i alla fall att hunden bet mig hårt i armen. Och jag förstod att jag gjort ett misstag. Sen var det en lång vandring hem. Skulle hunden följa efter mig hela vägen? Ibland anade jag den, och ibland inte. Och skulle vi ens nånsin komma hem? Jag visste riktningen, men inte sträckan… Och mer fick jag inte veta, eftersom jag vaknade från drömmen.

Reflektion: Dagen innan hade jag diskuterat evolutionsteori på filosofiforum.se. Vi diskuterade frågan huruvida människan kan ställa sig över evolutionen – sluta agera enligt våra nedärvda instinkter, och vad som då är drivkraften.