Kategoriarkiv: Bokrecensioner

”Behövs det en grön ideologi?”, red. Gahrton

”Behövs det en grön ideologi?”, essäer på temat grön ideologi med Per Gahrton som redaktör.

Innehåller:
Michael Moon – Mot en Grön ideologi
Kristian Skånberg – Grön ekonomi
Ulf Söderström – Finns det en grön ekonomisk teori?
Lotta Hedström – Varför är inte alla gröna ekofeminister?
Angela Ayward – Är queerteroi grön?
Per Gahrton – Vad har gröna partier för åsikter?

Moons text är mer teoretiskt-filosofiskt inriktad. Han argumenterar för komplementaritet, vilket jag håller med om är vettigt. Lite kan jag tycka att han ägnar mycket energi åt att argumentera för något som borde vara självklart – men kanske är det inte alltid självklart, och då är det en fördel med väl underbyggda argument.

Skånbergs och Söderbergs texter uppfattar jag som snarlika varandra. Jag tycker de visar en ambition om att omfamna en egen grön ekonomi, och jag tycker också att deras budskap i stort är övertygande.

Hedströms text tycker jag också förmedlar ett hoppfullt och viktigt budskap. Hennes kritik gentemot andra kan jag uppleva missriktad ibland, men vad som är viktigast är väl ändå det egna budskapet, och det tycker jag är starkt.

Aywards text om queerteori är jag mer skeptiskt inställd till. Hon avfärdar användandet av uttryck som ”manligt kvinnlig”, och vill istället byta ut det mot uttryck som ”gender-bender”. Blir inte bättre av att vi byter språk till engelska, menar jag. Vidare anklagar hon typ ekofeministismen för att inte vara antropocentrisk och för att inte bedriva klasskamp. Då föredrar jag ekofeministen, som jag uppfattar söker helhetsperspektiv.

Gällande Gahrtons text så ser jag en tydlig fördel i att Gahrton tar empiri på allvar. Han söker information från olika partiprogram, och försöker sammanställa denna informationen utan att lägga för mycket egna värderingar i det. Men tyvärr uppfattar jag också att han ”inte ser skogen för alla träd”. De övriga texterna tycker jag förmedlar djupare förståelse för vad grön ideologi handlar om.

Sammanfattningsvis sympatiserar jag med de fyra första texterna, medan jag är mer skeptiskt inställd till Aywards och Gahrtons texter. Budskapet i de fyra första texterna uppfattar jag också som systemkritiskt. En potentiellt subversiv grön kraft som jag kan identifiera mig med. Mer sådan energi skulle jag gärna uppleva i det nya partiprogrammet.

”Vad ska vi med samhället till?” av Birger Schlaug

Vad ska vi ha samhället till?

På det hela taget var det en väldigt intressant läsning/lyssning (hade både bok och ljudbok). Först var jag lite tveksam. Jag hade läst Gahrtons Det Gröna Genombrottet innan, och kontrasten mellan dessa två profiler är tydlig.

Gahrton ger på sätt och vis ett mer sympatiskt intryck. Han verkar vara en person som värdesätter laget framför jaget, som ser och lyfter andra, och som visar både gentlemannamässig anständighet och en känsla för trender. Schlaug, å andra sidan, är mer egensinnig och kan stundtals uppfattas som lite plump – som när han tidigt i boken går till attack mot MP:s tidigare språkrör Per Bolund och diverse andra politiker.

Men Schlaug har många intressanta och radikala idéer, något jag upplever en brist på inom MP. Jag håller inte med honom om allt, men jag håller med om mycket – och även det jag inte håller med om kan vara intressant just för att det kan öppna för diskussion. Schlaug ifrågasätter tillväxtparadigmet, arbetslinjen, vad pengar är och vad som egentligen är meningsfullt i tillvaron. Han talar om att ta politiken och livet på allvar. Jag gillar det.

Huvudproblemet med hans resonemang, menar jag dock, är att han fortfarande är fast i ett individualistiskt paradigm. Här föredrar jag tänkare som Elinor Ostrom och Bard & Söderqvist, som i stället tar det relationella som utgångspunkt – något som, enligt mig, borde utgöra en mer naturlig grund för grön ideologi.

”The Middle East in the 20th century” av Eamonn Gearon

Föreläsningsserie om Mellanöstern.

Ett par reflektioner, dels: vad mycket våld, och vad mycket tortyr, och dels: vad lite kvinnor.

Varför så mycket våld? Det får mig att tänka på det där när man som barn skulle placera klossar med olika former i fack efter deras respektive form. Om man då bestämmer sig för en lösning som den enda möjliga…som ändå är felaktig lösning, då måste man ta till våld för att lyckas forcera klossen genom hålet. Och sen detta om tortyr… det handlar väl i något avseende om att vilja kuva själva viljan.
Och när det sen är nån som snärjt in sig i en våldsspiral är det knappast det enklaste att ta sig ur.

Gällande kvinnorna, så var det knappt någon kvinna som nämndes under hela föreläsningsserien. Enda undantag jag kan komma ihåg var när föreläsaren berättade en anekdot om sin egen fru, att hon körde en bil medan han själv satt i passagerarsätet, och plötsligt körde hon rakt emot rödljuset, vilket fick honom att bli livrädd. Utan att nämna närmare varför han berättade denna anekdoten så jag tycker att den är anmärkningsvärd på en symbolisk nivå. Enda gången under föreläsningsserien som en kvinna sätts i centrum, händer något förbjudet. Och det kan ju vara förklaring att inte fler kvinnoperspektiv kom med i föreläsningarna – nämligen att det inte ansågs passa in, att det ansågs vara utanför ämnet. Men sedan var ändå slutet på hans anekdot: hon hade faktiskt rätt i att köra mot rött. Hon som själv var född i landet där de körde, visste att man där under vissa omständigheter fick köra mot rött – så hon visste hela tiden vad hon gjorde, medan han själv inte gjorde det.

Och vidare tänker jag att denna kvinnohistorien också kan signalera om en lösning på våldsproblemet. Ibland är det icke-tänkta alternativet det bästa alternativet, så som barnet som behöver pröva att passa in den där klossen i annat hål.

”Girig-Sverige” av Andreas Cervenka

Del 1:
En intressant bok med viktigt tema. Ger en inblick i den svenska ekonomin och hur pengaflödet i Sverige ser ut. Vilka är de rika i Sverige och hur har de blivit rika? Vad är det för lagar som reglerar, och hur har lagen ändrats? Det hjälper oss nog förstå att det är mycket i det ekonomiska systemet i landet som är ganska sjukt. Men hittills har jag lyssnat till cirka fem sjättedelar av boken, och jag tycker inte att boken riktigt lyft än. Det är väldigt mycket siffror och statistik som presenteras, miljoner kr hit o miljarder kr dit osv, men jag saknar mer djupa och originella analyser av detta.
Jag skulle t ex gärna se att han problematiserar frågan om vad är pengar för någonting? Hur ser det ut relationen mellan pengar och makt och sanktionerat våld? Hur ser det ut relationen pengar och värde? Cervenka tycks här dra likhetstecken mellan pengar och värde, men den som t ex följt med i diskussionerna om värde på det här forumet borde förstå det inte är så självklart enkelt.

Jag har fortfarande en bit kvar, och jag vet inte än hur Cervenka kommer ”knyta ihop säcken”. Kommer han bara spotta ut mer siffror, eller blir det någon intressant slutdiskussion? Om det kommer en bra avslutning så jag tycker boken förtjänar betyg 4+/5, men mer troligt är nog att det inte händer o då landar mitt betyg på nånstans 3-3,5/5

Del 2:
Nu har jag lyssnat igenom sista delen, och jag tycker faktiskt att Cervenka lyckades knyta ihop säcken på ett snyggt sätt. Det blev en intressant och insiktsfull slutdiskussion där han lyfte frågan om vad pengar egentligen är för något, och han presenterade ett gäng konkreta förslag om hur den ekonomiska politiken kan ändras för att bli mer rättvis. Spontant tycker jag han kommer med flera vettiga förslag som politikerna i landet borde kunna plocka upp, och få folkligt stöd för att driva igenom. Rättvisa i ekonomiska politiken borde ligga i de flestas intresse, och jag tror det borde gå få folk att förstå att allt inte är så rättvist nu, och att det inte nödvändigtvis behöver vara på det sättet det är….

Nåt riktigt toppbetyg känner jag mig däremot inte redo att ge den här boken. Tycker boken fortfarande är lite för ”vanlig”, upprepar vanliga klyschor och vardagsjargong och inte så mycket existentiellt nytänkande eller okonventionella perspektiv. Jag tykte också det märktes när Cervenka blev intervjuad av KG Hammar i Svenska Kyrkans program, att han blev lite blyg och osäker när han fick frågor från Hammar om livets mer andliga dimensioner. Men på hela taget iaf en bra bok som jag rekommenderar…ger den betyg 4/5.

Jämförelse mellan Lu Xuns ”Medicine” (1918) och Lao Shes ”An Old and Established Name” (1936)

Examinationsuppgift i kursen, ”Kinesisk litteraturhistoria (avancerad nivå), 7,5hp”

Frågeställning:
Vad finns det för likheter och skillnader mellan Lu Xuns ”Medicine” (1918) och Lao Shes ”An Old and Established Name” (1936) i förhållande till den traditionella kinesiska kulturen?